Jag hade åkt till Gotland för att vara med på ett Örnsafari en lördag i Mars 2017.

Trevlig utflykt där vi under dagen såg minst 22 örnar men en historia som jag tänkte lämna utanför denna berättelse.

Jag hade kommit tillbaka till Visby där jag hade mitt boende mitt i stan.

Bestämde mig för att ta med kameran på en promenad och fånga lite stämningsbilder när solen var på väg ner.

Ringmuren som stämningsfull kuliss mot solnedgången.

Solnedgångar är ju ett sådant område som skiljer sig kraftigt mellan allmänna betraktare och de som är mer vana att stå bakom kameran.

Jag menar då att ”allmänheten” brukar ju älska solnedgångsbilder och vill ofta göra tavlor av dem!

Bland fotografer och de som jobbar med bilder så är det lite ”fy skäms”.. 😉 Ett för enkelt sått att fånga stämning, skall vi kalla det populistisk fotografi?

Det är samtidigt svårt att komma ifrån att det är väldigt speciellt och mysigt att hålla på med, och med tanke på tidfaktorn så kan det  vara lite halvstressigt om man verkligen vet vad man söker.

Jag hade i alla fall tagit mig till ringmurens Nordeport (tror jag det var) och solnedgången levererade fullt ut. Det var helt klart vackert och mycket romantiskt ljus.

Rörde mig lite planlöst uppåt för att hitta något på muren som skulle ge bilden liv och ”en story”..

Plötsligt står de där! Ett ungt par står och myser och jag tänkte direkt att där är lösningen på vad jag söker.

Testar lite olika inställningar och jag blir lite irriterad på att de står så nära den högra väggen. Silhuettbilder blir ju ofta bättre om personerna/ föremålet syns fritt mot ljuskällan.

Jag hör hur tjejen fnissar och jag förstår att de har noterat min närvaro. 😉 Då händer det som känns som telepati, de rör sig lite bestämt ut mot mitten av den klyka som de står i och jag tänkte bara att detta är overkligt! Det är som modeller som tagit instruktion.

Såg paret 1

Som fotograf är det ju ofta man har en komposition i huvudet som man vill komma så nära som möjligt. Detta får ju som regel ske genom förflyttning om han inte har modeller, men i detta fall blev det precis som om de kunde läsa mina tankar!:-D

Efter ett tag frågar killen om det blev bra bilder, jag smålog och svarade kanon!

Lovade att skicka honom ett par exempel om han mailar mig hans kontaktuppgifter, vilket kom samma kväll.

Jag träffade paret när jag gick tillbaka genom Norderport på väg hem. De fick se ett exempel och killen berättade att han mor var fotograf. 🙂

Aha, tänkte jag. Han har modellat för mor sin under hela uppväxten antagligen. Det var därför det fungerat som det gjorde antog jag.

Romantik i kubik

Nu handlade det mest om att välja bild och hur man skulle beskära den.

Det var i alla fall en kul och mycket speciell kväll som jag sent skall glömma. Jag promenerade till mitt boende med ett leende som man gör de där dagarna när man vet att kameran fått de bilder man ville ha.

Jag har mailat bilder till Isac som killen heter och känner en stor tacksamhet till deras sätt att agera och jag hoppas förstås att jag inte sabbade kvällen för dem genom att tränga mig på.

Alltid svårt att avgöra när man ”tränger sig på” eller bara fångar ett ögonblick.

Jag resonerar som så här: – Detta är ju ett minne även för dem då jag förevigade deras stund i solnedgången på Ringmuren.

I och med att de får ta del av resultatet så blir det ju så..

Återigen tack Isac och din tjej, med romantik i förhållandet kommer man ofta längre än utan! 😉

Önskar er en fin tid tillsammans, och jag hoppas detta blev en kul grej för er också! 🙂

Ola Sköld

A.k.a. Canonfreak 🙂